Joppes Gröna Rum

Jag hörde världens krasch precis. Jag tror att det var ett skyltfönster som krossades fyra våningar ner men jag tänker inte gå ner och titta nu. Jag har fönstret på vid gavel, dels för att höra om polisen kommer, dels för att det behagligt med frisk luft.

Kanske kommer det in nya vänner om fönstret är öppet. Min farfar gav mig en bok en gång som heter Utkik på Insektsfronten. Den kom ut 1936 och trots att spindlar som bekant inte är insekter så finns det fantastiska citat:

När man vandrar i skogen efter en gångstig, får man ideligen huka sig under spindelnät eller gå runt om dem, om man har sinne för att bevara spindelns mödosamt förfärdigade konstverk. Går man upprätt fram på gångstigen, fastnar hela härligheten över ansiktet eller kläderna. Det finns otaliga spindelarter i skogen. Nätspinnare, som sätta ut fångstnät av olika konstruktion, vargspindlar, som ränna omkring jagande sitt byte, hoppspindlar, som likt katten kasta sig över bytet med ett raskt språng. Nyttiga äro spindlarna i skogen, men man kan ju ock säga att de göra förfång, därför att de fånga såväl nyttiga som skadliga insekter. Naturkännaren vet, att när en spindel lagar sitt gamla, slitna nät eller spinner ett nytt, då har man vackert väder att vänta. Bättre väderspåmän än spindlarna gives det icke. När vi voro pojkar, höllo vi spindlar i ett ständigt tillstängt fönster, och när vi planlagt någon längre tur och voro osäkra om vädret, så revo vi hål på näten. Lagade spindlarna revorna redan på kvällen, så visste vi att den planerade färden skulle försiggå i strålande solsken.

1936, vidskeplighet och fortfarande ett naturromantiskt förhållningssätt som vi inte har kvar idag. Jag är som sagt inte vidskeplig men hade gärna prövat ovanstående försök att sia om jag inte hade respekterat spindlarnas privatliv. Det som verkligen är trist är att inga nutida faktaböcker skrivs med en så vackert poetisk ton som det gjordes förr.