Dagen är kommen
Så kom den till slut, Blomman för dagen Flying Saucers.
Färg och frukt
Än blommar det, luktärt och fackelranka.
Mycket goda tomater, Mei Wei samt Grekisk balkongtomat. Får bli en hel låda nästa år :)
Huddinges bästa balkong.
Lite kaxig får man väl vara. Kom an då, motbevisa mig!
Förra året åkte vi på cykelsemester i juli och balkongens invånare fick lida för det. I år ser det bättre ut. Gubben har blivit gammal och ligger i idé på vintern men på somrarna sitter han på medelhavshyllan:
Han trivs bland rosmarin, pelargoner, fuchsia, nerium och chilis.
Balkonglådorna har fått en mer tematisk uppdelning..
Först ut är den blommande lådan:
Petunior och fuchsia.
Sen har vi den ätliga lådan:
Citrontimjan, koriander, persilja, smultron och tomat.
Sist men högst, den klättrande lådan:
Vin, passiflora, fackelranka, luktärt och ipomea. Allt frösått och jag verkar omedvetet ha sått i storleksordning.
Man kan konstatera att man inte ska påstå att man ska uppdatera oftare. Motsatt effekt! Platespottingen har jag dock varit bättre med.
Maj maj, hej hej.
Som ni ser kostade vi på med lite trall också. Det finns lite växtlighet på balkongen men låt mig idag beskriva läget i köksfönstret. Östläget ger fantastisk morgonsol och det ger pigga plantor. Jag var på vippen att slänga papyrusen då den såg för jäkla risig ut - som vissna barr i kaffesump - men finns det liv finns det hopp och en av plantorna visar nu upp ett glatt humör:
Det ser ju ut som en liten palm! Som palmer ser ut när de är bebisar alltså. Chiliplantorna har fått, visserligen små, krukor. De far i höjden. Näring? Förgreningsbeskäring? Inte än, men det kanske börjar bli dags...
Nu till en annan spännande planta i fönstret. Som en del av det gamla halvt bortglömda kanarietemat så har jag försökt mig på Echium wildpretii. Fröerna (J.L. Hudson) har grott bra men först i år har jag fått till en ordentlig växt:
Nästa inlägg kommer att handla om balkongodlingen. Jag lovar inte men har som ambition att bli lite flitigare vad gäller uppdateringar :)
Vårvindar friska
Papyrus Cyperus papyrus
Äntligen! Har försökt flera gånger med dessa pyttesmå frön och till slut gick det. Varför jag köpte papyrusfrön? Man skulle kunna tro att jag nu sjösatt det gamla temat bibelväxter. Sanningen är kanske snarare att jag nån gång tänkte att det vore praktiskt med en växt man inte behöver oroa sig för att övervattna ;)
Jag sådde även en omgång chili med fröer från Örtagården i Vinslöv. Förra årets plantor (frö från Impecta) gav lite eller ingen utdelning. Hoppas att det går bättre i år. 100% grobarhet:
Jalapeño, Ancho, Guajillo och 'Nepal Snakebite', samtliga Capsicum annuum.
Det är ju bara Februari trots allt.
Jo jag bad väl nästan om det i det förra inlägget. Skönt med planenliga hemstudier en sån här dag då Stockholm stannar. Att det kändes som vår i ett par dagar var i alla fall ett bra pepp! Har beställt fler frökataloger och väntar tålmodigt på fler soltimmar.
Under det vita täcket
Stekpannan behövdes inte. Snötäcket har sakta decimerats och vilken glädje att se de städsegröna höstblommorna kika fram. Vad som ska hända med dem när det blir dags för vårplantering är dock högst oklart! Vidare är det ju långt kvar till våren och snart kanske de är översnöade igen.
Jag har varit på västkusten längre perioder och gjort praktik. Växternas fortlevnad har därmed varit i en annans händer och det är med viss sorg jag tittar på min Delonix:
Den har vissnat många gånger men inte förtvinat som nu. Kanske kan den gåtfulla plantan skjuta nya skott. Jag har ett frö kvar och kanske kan jag få det att fungera igen.
Därmed har jag bara tre egenodlade växter kvar hemma. En strelitzia finns kvar:
Den verkar må ganska skapligt. De övriga två är Drakblodsträd och Nerium:
Det går ingen nöd på dem heller. Men det här är ju ändå lite klent för att vara mig; det vackra vädret och Delonixdöden fick mig att dra igång säsongen. Idag har jag planterat lite blandad kompott från frölådan. Det blir säkert nån ny beställning vad det lider men jag gör mig av med följande från förrådet:
Aristolochia elegans
Cyperus papyrus
Eccremocarpus scaber 'tresco'
Campsis radicans
Passiflora mollissima
Bambusa arundinacea
Dendrocalamus strictus
Dendrocalamus giganteus
Brugmansia suaveolens
Olea Europea
Laurus Nobilis
Echium Wildpretii
Palettblad står när de andra faller
Så här ser det ut idag. Med tanke på uppdateringsfrekvensen så kanske detta inlägg ligger överst i nåt år och då är det bäst med vackra bilder överst.
Det såg för trist ut i lådorna så vi cyklade till Stuvsta handelsträdgård och handlade höstväxter; cypress, hebe, aster, cyklamen, silverek, gaultheria och ljung.
Vi åkte bort två veckor i somras och jag lyckades inte ordna med grannvattning. I min enfald tänkte jag att det borde regna åtminstone nån dag men det blev två veckors torka. Sen monsun. Vid hemkomst konstaterades att det liv som plågats av värmen men överlevt hade dränkts. Och det blev liksom aldrig sommar igen. Det visade sig att the fittest voro Palettblad:
Första säsongen med ny balkong och det handlade om att lära sig förutsättningarna, känna in läget. Med det sagt så gick det ändå bra, det lämpar sig för odling! Det blåser kanske lite mycket men läget måste ändå anses vara väl gynnsamt.
Och när jag ändå skriver vill jag slå ett slag för en trevlig orkester som inte uppmärksammats i Sverige vad jag vet. De norska guttene i Major Parkinson. Jag upptäckte dem när jag förra året på Spotify sökte på candystore för att lyssna på Klas Åhlunds hit med Paola. Deras låt Death in the candystore dök upp och först var jag inte så förtjust men efter att jag för tredje gången oavsiktligt lyssnat på den efter Paolalåten så klickade jag på det självbetitlade albumet. Det är jag glad för. En liknelse vid Kaizers Orchestra blev oundviklig men kanske inte hade varit självklar om jag inte känt till ursprungsmärkningen. Årets singel Heart of Hickory är dock samma norska bompa. Albumet låter annars som nån blandning av bob hund, Pavement och System of a down. Ibland med inslag av Tom Waits och Jojje Wadenius. Kan tänka mig att det knäcker live.
Snälla Majoren, kom till Sverige då!
Balkongen
Nu måste här hända nåt. Bilder nu, text senare. 
Ett litet inlägg om (un)copyright i blomvärlden
Man blir lycklig av att bläddra i den här då den är stilistiskt ren och fri från glättiga färgbilder. Lite som en roman, boken är alltid bättre än filmen ni vet. Fast i detta fall kan man läsa manuset och visualisera en fantastisk filmatisering som sedan med enkla medel blir verklighet med de skådespelare man önskar sig.
Den roligaste detaljen är dock den om upphovsrätt, som jag ju har behandlat tidigare på denna blogg. Så här står det:
UNCOPYRIGHT ... We believe the unrestricted exchange of seeds and knowledge are essential to a free society.
Så underbart formulerat, J.L. Hudson for president!
Angående Piratpartiet som jag skrivit om tidigare så står jag fast vid tidigare uttalande, jag har inte haft för avsikt att rösta på dem i årets riksdagsval, inte så länge läget i blockpolitiken ser ut som det gör. Dock tänker man ju om en aning nu när det idiotiska förslaget på åtgärder mot barnporr uppmärksammats.
Trivialnamn schmivialnamn
Flamboyant, Royal Poinciana, Delonix regia
En annan växt som flyttat till köket är min Delonix. Jag upptäckte att Flamboyant är ett mindre gångbart trivialnamn, Royal Poinciana ger färre men bättre träffar på Google. Jag lär mig att det finns olika typer och då min egen är vildplockad så vet jag att det är en större sort. Det första som slår mig är att planteringsråden ofta innehåller att Delonix bör planteras långt från trottoarer (typ 10 fot) då de massiva rötterna ställer till problem. Min egen mår fint men växer långsamt. Jag inser att den stått i samma kruka i tre år. Dags att plantera om, rötterna är säkert gigantiska tänker jag. Men:
Rotsystemet imponerar inte. Det blir fräsch jord och kanske till och med lite gödning framöver. Jag har inte använt växtgödning på flera år men kommer nog falla till föga denna sommar, på balkongen om inte annat. Om min Delonix inte blir större på ett par år så får den leva vidare som bonsai.
Något för Harry Potter-fans!
Alruna Mandragora turcomanica
Jag minns inte riktigt vad som fick mig att beställa de här fröerna från J.L. Hudson för ett år sedan. Kanske beskrivningen i katalogen (som för övrigt är fantastisk, den ska föräras ett eget litet inlägg), där det står ”An extremely rare species, said to be possibly extinct in the wild, and fewer than 300 plants in cultivation.”. Nu finns en till. Det tog många försök att få fröerna att gro men till slut gick det. Mandragora är ju en mytomspunnen växt. Sökningar leder till skumma forum som exempelvis paranormal.se där häxor diskuterar magi och sånt. Herreje. Bakgrunden till mytologin är, förutom växtens faktiska giftighet, att roten med tiden kan anta formen av något som med god vilja kan liknas vid en humanoid, illustrerat på festliga medeltida teckningar:
Eller som i Harry Potter:
Min plan för plantan är något oklar. Det är ju alltid kul att prova! Min sambo tror att man kan ”förodla sig” och förstår inte alltid varför jag planterar saker som inte verkar fylla någon funktion. Om mandragoran får vara kvar och i en större kruka får utveckla sin rot till något spännande så kanske jag kan sälja den till någon dum häxa.
Övriga växter i köket är desto mer matnyttiga:
Två sorters chili, ”Crab Pepper” och ”Hungarian Yellow Wax Hot”
Basilika, timjan och persilja.
Survival of the fittest i färgglada lådor
Det blir ett underligt mönster om jag enbart ska uppdatera bloggen när sökorden ber mig. Men statistiken är ju så kul, man blir glad när någon sitter i Finland och skriver in Joppes Gröna Rum på Google. Och nu kan jag få göra någon besviken med. En själ i metropolen Tråvad sökte på frösådd av anona. Anona fanns, notera preteritum, i balkonglådorna. Den mår inte bra alls, idag föll den ifrån.
Det har ju varit kallt och jag vågade inte börja avhärda balkonglådorna förrän nu i veckan. Vissa plantor har trivits och andra inte. Självbevattningssystemet är effektivt, men jag tror att växterna generellt hade mått bättre om solen fått torka upp det övre jordskiktet och vattnet stannat på rotnivå. Som det nu var så var även ytan rejält fuktig och Nemesia 'anona' var ett exempel på hur illa det kan gå när jorden är för blöt.
Jag planerar att lådorna sitter uppe permanent om någon vecka. Då blir det mer av den varan. Innan dess kanske jag berättar lite om inomhusodlingen.
Och äntligen lite flyt med plåtarna!
Och varför fattar inte html-redigeraren på blogg.se ett enkelt <p>?
Balkongbänk och balkonglådor
Jag lovade bilder på växter, men innan bloggen blir hardcore igen så ska jag ge folket vad folket vill ha. Jag kollade upp statistiken på Statcounter och det visade sig att sökningar i stil med bygga blomhylla balkong och praktisk bänk till balkongen var populära vägar hit. Så upp till bevis! Så här blev det:
En fett najs bänk till balkongen, eller ta bort kuddarna och ställ krukorna där. Förvaring av krukor, jord, redskap etc sker med fördel i lådan. Det ska vara en botten med men det har vi inte hunnit fixa. Fördelar med att bygga själv är att det är roligt och att det blir billigt. Den största fördelen är dock att man får exakt de mått man önskar. Nackdelen är väl bara att det kräver jobb, om man nu inte tycker att det är skoj. Man var lite trött på att måla mellan brädorna framåt strykning fyra...
I söndags ringde en tjomme från balkongshoppen.se där vi beställt blomlådor och talade om att han var på ingång samma dag. På en söndag! Vi fick skjuta fram avfärden mot trädgårdsmässan i Älvsjö med ett par timmar men det var det värt:
De glada färgerna lär liva upp på balkongen. Självbevattningssystemet verkar smidigt.
På mässan köpte vi lite sticklingar från Plantbutiken.se, 10 stycken för en hundring. Närmare bestämt:
Batat 'Sweet Caroline Light Green'
Palettblad 'Black Prince'
Palettblad 'Caipiriñha'
Palettblad 'Kingswood Torch'
Hängpetunia ’Merlot’
Hängpetunia 'White Grace'
Hängpetunia 'Sweet Dark Pink'
Nemesia 'Anona'
Rabatteternell 'Goring Silver'
Snötörel 'White'
Trots att det dröjer innan frostrisken är över så planterade vi direkt i lådorna som får avhärdas i sin helhet vad det lider.
Grejer som hände för ett år sen I: Uppbrottet
”En grej som hände för elva år sen” är en av mina favoritlåtar med Doktor Kosmos. Inte så mycket för det musikaliska som för textraden
Om man anar vart man vill, kan man färdas dit man ska.
När ens verklighet står still, när man kan sin roll så bra
att man gör den utantill, är det alltid dags att dra
Om man ser till mina senaste blogginlägg så är det ganska tvära kast. Jag tänkte börja med att enkelt förklara hur jag hamnade där jag är idag. Senare kommer jag, högst eventuelllt, återvända till sådant som hände för nåt år sen men ändock är vitalt för min lilla krukväxtblogg med sidospår.
Jag var alltså Tredje Kurator på Smålands nation i Uppsala. Efter sommaren 2009 var det dags att återgå till studierna på lärarprogrammet. Men jag ville inte. Jag bestämde mig tvärt för att hitta en annan väg. Jag ville göra något praktiskt. KY-utbildning. C ville skaffa lägenhet och vi ville på sikt flytta ihop. Då inget höll mig kvar i den eviga ungdomens stad så flyttade jag så fort vi fått nycklarna till den lägenhet i Huddinge som vi la ett bud på efter att ha varit på visning i fem minuter. Efter ett halvår trivs vi lika bra som vi hoppats på. Under hösten och en bit in på innevarande år arbetade jag på förskola, ironiskt nog efter att ha valt bort skolan, medan jag sökte utbildningar inom ett rimligt geografiskt avstånd.
Jag sökte två trädgårdsmästarutbildningar, i Bro och Enköping, samt en lokförarutbildning här i Huddinge. Läsaren förstår varför en trädgårdsmästarutbildning lockade mig. Men lokförare? Det låg ju i närheten och vem tycker inte att det är lite häftigt med järnhästar på flera tusen ton. Jag hade ingen större förhoppning om att komma in på någon utbildning då mina gymnasiebetyg är ganska sempiga. Man gjorde ju högskoleprovet i unga år och insåg att det resultatet skulle räcka långt, därvidlag fanns ingen mening att ta ut sig i skolan. Tills nu då. Till KY kunde man inte söka med högskoleprovet. Och mina farhågor besannades till en början. Trädgårdsmästarutbildningen i Upplands-Bro (Säbyholms naturbruksgymnasium) skickar mig ganska snart ett mail:
Vi får härmed meddela att du inte har antagits till Säbyholms trädgårdsmästarutbildning, på grund av att du inte är behörig till utbildningen eftersom du har för låga betyg.
Ingen överraskning, men formuleringen är ju felaktig och jag häpnar över oproffsigheten i att skicka ovanstående till en öppen mail-lista. Jag kunde alltså se samtliga personer som hade för sempiga betyg. Jag svarar syrligt och förklarar fördelarna med ”hemlig kopia”.
Från lokförarutbildningen får jag ett mail där jag ombeds logga in på en sida och göra ett test. Jag gör så och det går bra. Jag får ett mail där det meddelas att det gått bra och varsågod, ett test till. Nu börjar det bli spännande, det verkar inte som om mina gamla betyg ligger mig till last. Härvid ringer en representant för trädgårdsmästarutbildningen i Enköping och meddelar mig att jag blivit antagen. Vilken vändning. Till Bro skulle man inte skicka något personligt brev och jag tror att det faktum att jag ombads göra det till Enköping spelade in. Jag beskrev tämligen inlevelsefullt om mitt intresse för växter...
/.../Motivationen till vidare akademiska triumfer och ensidigt teoretisk bildning bleknade i jämförelse med längtan efter skit under naglarna och kreativt skapande /.../ Jag är en estetsjäl som mår bäst när jag får utforma och pyssla. /.../För mig är växternas liv mer än en kemisk process. Jag ser en storhet i att nära och ta hand om dem /.../ ni ska anta mig, då ni får en inspirerad person som har passionen och drivkraften, som hungrar efter både kunskap och praktik.
Jag kunde inte tacka ja på studs då testerna till lokförarutbildningen fortlöpte. Internetbaserade test blev test på plats, psykologtest, läkartest, och vips så var jag antagen där med. Till en av 25 platser av över 300 sökande. Jag ringde Enköping, som jag hållit på halster, och meddelade att det inte blir någon trädgårdsmästarutbildning för mig. Besvikelsen i kursledarens röst gick inte att undvika. Det kommer glädja någon annan som får min plats tröstade jag.
Läsaren kanske upprört undrar hur Joppe kunde välja bort möjligheten att få jobba med växter på heltid. Men jag har mina skäl. Och jag är mycket nöjd med mitt beslut. Växtläget på hemmaplan kommer föräras nästa uppdatering. Då blir det bilder igen.
Och föga anade jag när jag gick i första klass att jag skulle flytta dit (Huddinge) min då största idol (vid sidan av Michael Jackson) hade vuxit upp. Orup alltså. Jag fick den senares första skiva på en kassett av en morbror och var helfrälst. Vi såg honom live i Malmö Folkets Park 1989. "Bad" med MJ fick jag på kassett efter att jag bönat och bett min far vid ett besök på Expert i Gislaved. 50 spänn kostade den. Fatta lyckan när det annonserades att Orup kommer spela hela första skivan live på Debaser Medis 6 maj. Och en vecka senare är det Johnossi på samma plats. Biljetterna är köpta. Happy times. När jag redan är inne på sevärdheter så skulle jag kunna fira min födelsedag i en vecka på Gröna Lund, konsertutbudet i juni innehåller mången godsak.
