Jag var bättre på rubriker förr
Kategori: Allmänt
Medelhavshyllan är i stort sig lik. Nyheter på uteplats till höger, flamträd och korallbuske. Flamträd, Brachychiton acerifolius, är en Australiensisk växt som har trivts enormt bra i sovrumsfönstret (i Höganäskruset, förra inlägget). Ute - inte lika bra. Har tappat massa stora fina blad och är enda plantan som verkar drar till sig skadedjur. Det kommer nya blad men det blir nog inomhusförvaring året runt framöver. Korallbuske, Erythrina crista-galli, från Brasilien, har aldrig blivit bra. Den skjuter bara glesa rangliga skott, inte så busklik alls. Vidare skriver Impecta att den passar som bonsai? Har klippt ner den för tredje gången och om den inte bättrat sig till hösten så är det ajöss. Verkar åtminstone svara bättre på utevistelse än flamträdet.
Här har vi en Tomatillo, en sann överlevare! Fröna ger lätt små rangliga sticklingar som ser för sorgliga ut men det blir alltid monster av dem ändå. Tips från coachen: Ge aldrig upp på en Tomatillo! Exemplaret ovan var inte bara en knappnålstunn sprätt, jag råkade även nypa av den på mitten vid första omplanteringen. Utan rötter satte jag den i en liten kruka. Den säckade ihop som en förtorkad alfalfagrodd men på tredje dagen, i påskas som det var, återuppstånden! Mitt enda orosmoment är att man eventuellt behöver fler plantor för korspollinering och i år har jag bara en. Återstår att se om det blir nån salsa verde till tacosen. Med det sagt är Tomatillon (förutom lite slingerkrasse) det enda ätliga på balkongen. Varför? Enkelt. Det är ju trendigt att odla egen mat och jag är så fånig att då tappar jag sugen. Förhoppningsvis blir det allt vanligare. Odling är fantastiskt, men hipsterhype är jag helst utan. Så jag satsade på min gamla favoritnisch...
... tropiska klängväxter. Ovan Klockranka, Cobaea scandens. Helt klart en vinnare bland Jungleseeds samling. Har totalt tre exemplar i lådorna och de har växt bra från sådd tills nu. En som gått trögt men verkar komma är Ametistranka, Hardenbergia violacea. Den snabbgroende hjälmbönan, Dolichos lab lab, går trögt men lever. Podranea ricasoliana ’Port St. John’s Creeper’ (Svenskt trivialnamn okänt) hade jag tre små skott av. Efter omförflyttningar finns en kvar och den lever men växer fasligt sakta. Slutligen sådde jag Wisteria sinensis och Ipomoea men det mesta av det ruttnade bort. Har sått desamma direkt i låda/kruka tidigare så – note to self- blötläggning och drivhus är, trots leverantörens rekommendationer, inte nödvändigtvis optimalt. Man måste få misslyckas ibland.
Kör alltså inte så mycket på säkra kort i år men det är bara roligt. Om en vecka drar vi till Cornwall på semester. Hoppas på regn då men inte förr.
